Utsläppsrätter

Vi är certifierade att handla med utsläppsrätter hos energimyndigeten och EEX börsen. Vill du handla med utsläppsrätter kontakta oss 

Vi gör det möjligt för privatpersoner och företag att köpa utsläppsrätter i mindre kvantiteter. Du väljer själv hur många ton du vill köpa!

Vi säljer till företag som inte omfattas av lagen om utsläpp men som ändå vill hålla en hög miljöprofil och till privatpersoner som vill köpa utsläppsrätter men som är för små för att kunna handla på de europeiska kraftbörserna.

Vi ger dig chansen att köpa den mängd koldioxid som du, din familj eller ditt företag släpper ut i biosfären så att du kan nolla din belastning på miljön. Miljöbörsen ansvarar för att dessa inte kommer ut på marknaden igen.

Vi som individer kan bara tillsammans påverka marknaden. Vill du göra något konkret för miljön så gör det nu tillsammans med oss!

Vad är utsläppshandel?

Målet med utsläppshandelssystem är att sänka utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. EU:s utsläppshandelssystem är ett avgörande styrmedel för att EU ska nå de egna klimatmålen och internationella åtaganden inom Parisavtalet.

Sedan 2005 finns inom EU ett system för utsläppshandel, EU Emission Trading System (EU ETS). EU ETS har utvecklats genom åren, men grunderna och syftet är alltjämt desamma: att minska klimatpåverkan och bidra till att nå de utsläppsmål som satts upp.

Politiker sätter ramar – företagen beslutar om åtgärder

EU ETS ska också vara kostnadseffektivt. Det innebär att utsläppsminskningarna ska åstadkommas, samtidigt som negativ påverkan på ekonomisk utveckling och sysselsättning minimeras.

Politiker och politiska mål styr ramarna för EU ETS genom att bestämma hur mycket deltagarna tillsammans får släppa ut, men ansvaret läggs sedan på de deltagande företagen att genomföra utsläppsbegränsande åtgärder och att investera i ny klimatvänlig teknik. Man brukar säga att EU ETS är ett marknadsbaserat styrmedel.

Grunderna i utsläppshandeln

Utsläppshandeln regleras på detaljnivå av särskilda EU-direktiv och förordningar. Reglerna är rätt komplicerade, men principen kan sammanfattas i följande fem punkter:

EU bestämmer hur stora de totala utsläppen får vara för deltagarna – nivån kallas utsläppstak. Det innebär att den tillåtna mängden utsläpp är förutbestämd och minskar varje år.

Den tillåtna mängden utsläpp fördelas på utsläppsrätter, som säljs (auktioneras) eller delas ut gratis till deltagarna.

Varje utsläppsrätt ger deltagaren rätt att släppa ut ett ton koldioxid.

Deltagarna måste varje år redovisa sina utsläpp och överlämna utsläppsrätter som motsvarar sina utsläpp.

Deltagarna kan köpa och sälja utsläppsrätter mellan varandra. Om en deltagare har ett underskott av utsläppsrätter (det vill säga om de har färre utsläppsrätter än de har utsläpp) måste det täckas genom att deltagaren köper fler utsläppsrätter. Ett överskott av oanvända utsläppsrätter kan däremot säljas eller sparas. 

Utsläppstaket knyts till klimatmål – sänks successivt

Utsläppstaket är politiskt motiverat. Nivån sätts så att EU ska klara de klimatmål man kommit överens om. För närvarande är utsläppstaket i EU ETS knutet till EUs tidigare mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 43 procent mellan 2005 och 2030. För att nå målet sänks utsläppstaket successivt. Utsläppstaket sänks med 2,2 procent varje år fram till 2030. Men detta kommer ses över, eftersom EUs medlemsländer kommit överens om att snabba på utsläppsminskningarna i EU.

Det totala utrymmet för deltagande företag att släppa ut växthusgaser krymper alltså successivt. På så vis minskar de totala utsläppen inom EU.

Handel med utsläppsrätter sätter prislapp på växthusgaser

Utsläppsrätterna kan köpas och säljas mellan deltagarna. Handeln sker på särskilda utsläppsmarknader, ungefär som en aktiebörs. På så vis skapas ett pris på utsläppsrätter och därmed sätts ett pris på att släppa ut växthusgaser. Priset på utsläppsrätter styrs av tillgång och efterfrågan, och varierar därför hela tiden. Alla försäljningar och inköp av utsläppsrätter registreras i ett särskilt register, unionsregistret, som är gemensamt för EU-länderna.

Ett stort ansvar för EU ETS vilar på företagen som deltar. Men också flera myndigheter i Sverige och på EU-nivå har viktiga roller för att systemet ska fungera i praktiken.

Straff och sanktioner

Företag som inte följer reglerna kan drabbas av olika påföljder och sanktioner. En utsläppsrapport som lämnas för sent straffas exempelvis med böter. Om antalet utsläppsrätter som företaget överlämnar inte stämmer överens med redovisade utsläpp måste företaget betala en sanktionsavgift.